Träffar 1 till 54 av 54
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 1 | Bodde på vasagatan 4 i karlskrona | SVENSSON, Poliskonstapel, Hälsovårdskommissarie Per August (I0164)
|
| 2 | Bonde på Tuna, Ö Husby | PERSSON, Olof (I121)
|
| 3 | Bonde, sexman, kyrkvärd | OLOFSSON, Jöns (I0223)
|
| 4 | Borgmästare i Karlstad. Kronolaxfiskare i Dejeforsen, Ullerud sn (S). | OLOFSSON SPAK, Erik (I0067)
|
| 5 | Brehult | ANDERSSON, Hemmansbrukare Oskar (I0181)
|
| 6 | Casimirborgs glasbruk: År 1757 påbörjades verksamheten vid detta bruk utanför Västervik med fyra mästare, nämligen Bernt Fredrik Wink, Johan Gottfried Schmidt, Andreas Schmidt och Johan Hintz som alla kom från Kosta. | HINTZ, Johan (I0082)
|
| 7 | De bodde på Sörby ägor 1802 och 1804, och därifrån anges också hustruns dotter född 1810. Åtminstone från 1814 bosatta på Skogen, Gårdsjö ägor. Där till 1827, då de flyttade till Karlösa. Olof kallas redan 1813 för avskedad livgrenadjär. En son Magnus föddes 22 apr 1813, och dog 27 apr 1814. En son dog 25 okt 1819 (jag kunde ej läsa namn och ålder). Sonen Jonas född 1821 dog 21 sep 1829, krossad av ett vattenhjul. Vigselnotisen 1801 hittar jag inte. (Källor Häradsh. C:4, AI:3 och 4). | SÖDERMAN, Lifgrenadjär Olof (I0258)
|
| 8 | Då maken var krigsfånge i Frankrike fick hon oäkta dottern Ingrid, f 29/4 1810 i Nydal. | OLOFSDOTTER, Ingrid (I0259)
|
| 9 | Fadern till andre barnet hette Peter Nilsson född 12 Dec 1830 i Charlottenberg | FADER, Okänd (I76)
|
| 10 | Familien Greiner kom til Sandö fra Liemersbach i Würtemberg 1755. | GREINER, Hyttmästare Heinrich Balthazar (I0086)
|
| 11 | Familjen bor på Tomt nr 9 i Arvika köping | Familj F0099
|
| 12 | ff ff f till Selma Lagerlöf | LAGERLÖF, Kontraktsprost och kyrkoherde i Arvika Daniel (I0030)
|
| 13 | Flyttade 1829 till gården Myckelmossa i Simonstorp från grannsocknen Skedevi. | JONSSON, Eric (I0244)
|
| 14 | Flyttade mellan 1815-18 från Kärr i By till Fagerfallet och 1836 vidare till Lindbofallet, inom Godegård sn (Östg). I Godegård dödbok 1845 står: "Enka efter afsked. Corporalen A. Byström i Lindbofallet. Född 1787 af afledne Torp. Nils Damberg i Lillsjötorp och dess äfen afl. H. Anna Hagberg. Gift 1807 med lifgrenad. Byström och äger med honom efterlefande 2 söner o 2 döttrar. Dog i nerfsjukdom (tyfus) 58 år gammal. Bg d. 14/12." Källa nätet obekräftade uppgifter. | DAMBERG, Anna Greta (I0251)
|
| 15 | Flyttade våren 1807 med föräldrarna till Västervik i Godegård sn (Östg). Samma år livgrenadjär för Vreta klosters kompani vid Första Livgrenadjär-regementet, där han anges vara 5 fot och 9½ tum lång (ca 172 cm). Antog i och med värvningen namnet Byström då hans rusttorp Kärr, i Godegård sn, löd under By ägor. Flyttade mellan 1815-18 från Kärr till Fagerfallet i samma sn, där han blev kronofjärdingsman (biträdande landsfiskal), och 1836 till Lindbofallet i samma sn. I Godegårds dödbok 1844 står: "Kronofjerdingsman och afskedade Corporal vid Kongl. lifgrenadiär. Regem. Född 1783 21/11 i Björkebergs socken af Lars Gammal och dess H. Catarina, som flyttade hit till Socknen. Sonen Anders lifgrenadier 1807 och bevistade 1808 års fälttog till Norge, fången samma år. Bevistade 1809 fälttoget i Westerbotten och deltog i slagtningarna vid Säfvar och Rathan. Bevistade 1813-14 års Tyska och Norska fälttog såsom Corporal. Afskedad 1836 13/6. Gift 1807 med efterlefande Anna Greta Damberg med hvilken äges efterlefande 2 söner o 2 döttrar. Bg d. 9/6. Dog i nerfsjukdom (tyfus) 60 år gammal". | BYSTRÖM, Korpral Anders (I0250)
|
| 16 | Från Kalix | LARSDOTTER, Maria (I0104)
|
| 17 | Fånig. Flyytade till Västanås fattiggård. | KRISTENSEN VILSBERG, Nils (I0048)
|
| 18 | Född 1750-05-17 i Bergshult, Godegård (E). Död 1825-06-11 i Bergshult, Godegård (E). | JANSSON, Jacob (I52)
|
| 19 | Född i Tyskland | EDER, Susanna Catharina (I0087)
|
| 20 | Greiner (Glasbläser) Wechseln zu: Navigation, Suche Greiner ist der Name einer weitverzweigten Familie von Glasbläsern, die ursprünglich aus Schwaben stammt, vor allem aber in Thüringen wesentlich zum Aufbau der dortigen Glashütten beigetragen hat. Geschichte Die ersten fassbaren Mitglieder der Familie, die ursprünglich wohl Klosterhandwerker waren, sind ein Peter Grynner (Greiner), geboren etwa 1415, Glasmachermeister in Nassach im Schurwald nordwestlich von Göppingen und sein etwa 1440 geborener Sohn, der ebenfalls Peter hieß. Dessen Sohn wiederum war möglicherweise Hans Greiner (1465–1532), der im Frühjahr 1525 nach Thüringen auswanderte, dort die Glashütte Langenbach gründete und zum Ahnherrn der großen Familie der Thüringer Greiner wurde. Zu den bekanntesten Vertretern gehörte Hans Greiner (1550–1609). Der Urenkel von Hans Greiner baute 1597 zusammen mit Christoph Müller die Glashütte Lauscha auf und war damit Mitbegründer der gleichnamigen Stadt im heutigen Thüringen. Franz Ferdinand Greiner (1808–1855) aus Stützerbach entwickelte das erste industriell gefertigte Thermometer. Da die Geheimnisse des Glasmachens traditionell vom Vater auf den Sohn übertragen wurden, blieb die Familie über Jahrhunderte (und in manchen Fällen bis heute) mit dem Beruf verbunden. Glasbläser mit Namen Greiner finden sich nicht nur in Thüringen, sondern auch im Fichtelgebirge (Bischofsgrün), Schwarzwald und im Bayerischen Wald. Über den Glasmacherberuf hat sich der Name bereits im 18. Jahrhundert nach Schweden und Norwegen, ins Elsass und im Zuge der allgemeinen Auswanderung im 19. Jahrhundert auch nach Nordamerika ausgebreitet. Herkunft des Namens Neben der ursprünglichen Schreibweise Grynner finden sich auch die Varianten Gruner und Grüner, bis sich, wohl noch im 16. Jahrhundert, der Name Greyner und dann Greiner durchgesetzt hatte. Zur Bedeutung des Namens schreibt Gerhard Greiner in seiner Familiengeschichte: "Der Name ist vom Altschwäbischen abgeleitet. Grynerisch bedeutete soviel wie mürrisch, zänkisch." Da bei der Entwicklung von Nachnamen im Mittelalter auch Charaktereigenschaften zum Tragen kamen, war eines der frühen Familienmitglieder wohl ein eher unbequemer Zeitgenosse. Es gibt noch eine zweite – geographische – Ableitung des Namens von der österreichischen Stadt Grein. Auch in dieser Familie, die mit den schwäbisch-thüringischen Greiners nicht verwandt ist, gab es Glasmacher. Einfachstes Unterscheidungsmerkmal ist laut Gerhard Greiner das Glaubensbekenntnis: Während die thüringischen Greiner durchweg evangelisch waren, waren die österreichischen Namensvettern katholisch. Eine weitere Ableitung des Namens ergibt sich aus dem im Mittelalter von vielen Namensträgern ausgeübten Beruf der Glasmacher. Das mittelhochdeutsche Wort GRIEN steht für "grober Sand, sandiges Ufer, sandiger Platz". Da Glas aus Sand hergestellt wird und die Greiner den Glasmacherberuf ausübten, ergibt sich die Namensentwicklung Griener-Gryner-Greiner. Literatur Gerhard Greiner: Der Schwabe Hans Greiner 1465–1532. Familiengeschichte der Thüringer Greiner als genealogische Stammfolge über XI/XII Generationen. Rödental 1988 Rudi Greiner-Adam: Der Schwabenhans und seine Nachkommen. Die Gründer von Lauscha und Limbach. Hildburghausen 1997 Karl Greiner: Zur Familiengeschichte der Greiner. Band 1: Die Heimat und der Beruf. Öhringen 1926, neu herausgeg.: von Walter Greiner Sonthofen 1989 Walter Greiner: Zur Familie Familiengeschichte der Greiner. Band 2: Anlageband Stammschemen und Stammtabellen. Sonthofen 1991 Walter Greiner: Auf den Spuren der Glasmacher. Von der Neuzeit bis in biblische Zeiten. Sonthofen 2005, ISBN 3-00-017027-8 | GRYNNER (GREINER), Peter (I0112)
|
| 21 | Greiner ist der Name einer weitverzweigten Familie von Glasbläsern, die ursprünglich aus Schwaben stammt, vor allem aber in Thüringen wesentlich zum Aufbau der dortigen Glashütten beigetragen hat. | GRYNNER (GREINER), Peter (I0112)
|
| 22 | Gruvarbetare i Rocklösa, Tunaberg (D) | PERSSON SEGERBERG, Anders (I0211)
|
| 23 | Gruvarbetare vid Windgruvan, Torpare vid Rökärret, Tunaberg (D) | ANDERSSON, Per (I0213)
|
| 24 | Guddotter till jungfru Maria Elisabeth Kylander. Kom vid vigseln från Sätterstad, Häradshammar, till Gårdsjö. Var troligen bosatt hos systern Gunilla innan vigseln. | RAELSDOTTER, Brita (I0261)
|
| 25 | Gästgivare i Koppartorp, Tunaberg (D) | JOHANSSON DEBOU DUBOIS, Pier (Pierre) (I0228)
|
| 26 | Han var kyrkoherde i Tuna, Uppsala län. Står omnämnd i Uppsala ärkestifts herdaminnen. Han var den förste lutherske pastor som höll gudstjänst på svenska, ca 1554. | KAXE OLAI, Eric Ericus (I0041)
|
| 27 | Heintze, släkt, möjligen härstammande från Böhmen. Johan Hintz (d 1771, 56 år gammal) var glasblåsarmästare 1748—57 vid Kosta i Ekeberga (Kron) o därefter vid Kasimirsborgs glasbruk i Lofta (Kalm). | HINTZ, Johan (I0082)
|
| 28 | Hon och hennes son var lösdrivande under år 1844. Sonen föddes i september 1844. Fick sedan anställning vid södra by 1844 som piga. | JONSDOTTER, Martha (I70)
|
| 29 | In the year of 1638, the 17th of November, Per Ingolsson from Jakobshyttan, in the district court of Godegård Mining District ad-mitted Nils Andersson from Isåsen legal acquisition of his “taxed farm” for an amount of 125 “Daler Copper Coins”. At that he ex-empted the crofters holding Kämpelandet, where he by own means intended to build and live. Per and his descendants should for their detachment, by 2 “skålpund” of iron take part of the an-nual iron tax of the “taxed farm”. This agreement was confirmed with the seal of the district court. In the faith whereof the district court of Hällestad Mining District in the year of 1664, sentenced the deal as steady and settled, in the way the Swedish law re-quired. Per Ingolsson was the father of at least 3 sons and 3 daughters. In due time the daughter Marit got married to Per Nilsson, who at the end of the 1600’s and at the beginning of the 1700’s had the title of “nämdeman”. To this Per Nilsson, Per Ingoldsson disposed one half of Kämpelandet “with house, soil, plough and pasture, woodland, fishing and fishing water, mill and mill house in thick and thin, nigh and afar for 150 “Daler Copper Coins”. Obviously Per Ingoldsson kept the other half until he died. 1673 his son Samuel also sold his brother-allotment of Kämpelandet to Per Nilsson for 16 Daler Copper Coins”. After Per Ingoldsson’s wife had died (1693) the district court resolved that the other heirs should take redemption for their shares of their mother-inheritance. However, all of them except one refused to do so and therefore the district court decided that the redemption money of 9 “Daler Silver Coins” should be handed over to the hospital in Linköping. After that Per Nilsson got registration of title to the en-tire farm. The farm had now ameliorated woodland, plough and pasture and after assessment 1699, the farm was tax assigned as “¼ Hem-man”. Per Nilsson had, as far as known 2 sons, Johan and Samuel and 3 daughters, Kerstin, Anna and Karin. The sons, who assumed the name Kjämpe, accompanied King Karl XII’s army in the cam-paign towards the Danes and at least the son Daniel later partici-pated in the campaign towards the Poles. Johan was killed during the conflicts and in a letter to his parents, dated January 24, 1703 Samuel explains how his brother’s property had been taken care of. The later fates of Samuel are unknown but obviously not asso-ciated with the farm Kämpelandet. Instead two of Per Nilsson’s sons in law took over the farm. February 3, 1700 Anders Larsson, married to Per Nilsson’s daughter Anna, paid 100 “Daler Copper Coins” to Per Nilsson for ¼ of the farm. The other ¼, valued to 100 “Daler”, should be con-sidered as his daughter’s marriage portion. With that, the farm was split between two owners again. For how long time Anders Larsson kept his part of the “Hemman” is not clear but later it didn’t belong to the family any longer. In the year of 1700, Per Nilsson and his wife demised through will and deed of purchase the other half of Kämpelandet to their children Karin and Samuel. These two had before Samuel marched out to the war, drawn up a mutual will in which it was made clear that the survivor should in-herit the other. Finally Karin Persdotter and her husband Nils Larsson were the owners of this eighth. Around 1745 Nils Larsson and Karin Persdotter took a reservation for living when relinquishing the farm to their third son Anders who was born 1721. Anders received legal confirmation of possession of the “Hemman” 1769 after his parents had died around 1760. | INGOLSSON, Per (I104)
|
| 30 | Innehade gården Kagesta i Häradshammar. | RAELSSON, Jöns (I116)
|
| 31 | Innehade gården Malmsås i Stora Malm till 1818, då han blev ägare till Hummelkärr i samma socken. | TRANBERG, Gästgivaren Nils (I0272)
|
| 32 | Kaplan. Född 1605. Död omkring 1674-02-... Bondson från Skifved i Grava s:n. Började studera först vid Carlstads skola och sedan vid Strängnäs gymnasium. Student i Uppsala 1628. Prästvigd 1637. Kapellan i Sunne 1643. Han ägde Östanås, skattehemman i Sunne s:n. Bodde i Helgeby. Gården brann av vådeld 7/2 1651. Den var då Krono, och blev, enligt Häradets Dombok , sistnämnda år utbytt mot Åmberg. Schivedius blev slutligen sinnessvag och avhänte sig livet med en pennkniv". | SCHIVEDIUS, Kaplan Magnus Petri (I0032)
|
| 33 | Kolare i Finspång 1629-30 | AUDAR OUDART, Kolare Nicolaes (I0226)
|
| 34 | Kom 1801 från Ö Ny till Karlösa, Häradshammar, livgrenadjär fram till 1830, därefter kyrkvaktare i Häradshammar, flyttade då in i granntorpet Nydal. Sina två sista år i livet bosatt i Fattighuset. Var omkring 1810 krigsfånge i Frankrike. | SÖDERMAN, Lifgrenadjär Olof (I0258)
|
| 35 | Komminister i Fryksände och Lysvik. Blev högst 84 år. Håkan Torstensson Rudeen Stud. i Uppsala i febr 1652 (Haqvinus Torstani Wermelandus). Prästvigdes 1658 4/4. Komminister i Fryksände samma år. Predikade på prästmötet 1663. | RUDENIUS, Komminister Haquinus Thorstani (I0076)
|
| 36 | Lars August Rehnström, godsarrendator, kommunalman, f 18/6 1839 på Mauritzberg, Ö Husby (E), d 25/7 1913 på Sörgölet, St Malm (D). Utbildad vid lantbruksskola, rättare på Äng i V. Vingåker 1869-74, arrendator på Gunnviken 1874-82, på Brogetorp 1882-90 och därefter på Sörgölet, kommunalman i Katrineholm. Skicklig sångare, som gärna muciserade och sjöng gluntensånger med sina bröder i Stockholm. August Rehnström hade flera kommunala förtroendeuppdrag. På den tiden tillhörde det nygrundade Katrineholm Stora Malms kommun. Vid en jubileumsmiddag där hade man låtit tillverka en helt ny servis för ortens prominenta invånare att äta på. August var inbjuden till middagen och efteråt köpte han den nya servisen, som så småningom delades upp mellan barn och barnbarn. Min mormor hade en mattallrik i sin ägo. Enligt mormors syster Märta Carlberg var hennes morfar August och hennes morbröder mycket noga med sin klädsel. Många män vid den här tiden bar vita löskragar under kavajen för att det skulle se ut som om de var förmögna nog att äga vita skjortor. Det tilltaget var inget för herrarna Rehnström, enbart riktiga vita skjortor godkändes som klädesplagg, vilket tyder på att man hade det ekonomiskt gott. För att det skulle bli riktigt korrekt skickades äldsta dottern Augusta (min mormors mor) till hushållsskola i Stockholm för att lära sig sköta dessa skjortor med stärkta kragar. På äldre dagar var August en mycket populär barnvakt för barnbarnen Karin, Signe, Märta och Ebba och deras kusin Berta (Sjöblom) (som växte upp hos sin moster Augusta). Sin sista kväll i livet dansade han med dotterdottern Karin på Sörgölets veranda. G 31/10 1862 i Ö Husby m Karin "Katarina" Söderman, f 8/9 1839 i Ötorpet, Häradshammar, d 19/2 1914 på Sörgölet, St Malm. Min mormors mormor var enligt min mormor en rätt högdragen dam som styrde sin stora familj med järnhand. En dotter som blev med barn med en dräng på gården sände hon t.ex bort till sina systrar Lotta och Malin i Norrköping. Har gungstolen som hon satt i när hon dog i min ägo. | REHNSTRÖM, Lars August (I0118)
|
| 37 | lev som nygift arrendator på Blacksta i Gåsinge-Dillnäs, ca 1913 prästgårdsarrendator på Prästhälla i samma socken, ägare till Hammarby 1918, nämndeman 1927, häradsdomare 1939, överförmyndare, styrelseledamot i Trosa stads och Hålbo härads Sparbank, ordf. i kyrkostämman, kyrkorådet och hästuttagningsnämnden m.m. | REHNSTRÖM, Häradsdomare Konrad (I0116)
|
| 38 | Masmästare Gamla bruket Nävekvarn Tunaberg(D), Krögare i Kvarsebo(E) | JORISSON DEBOU DUBOIS, Johan (I0230)
|
| 39 | Namnbytet till Rehnström sägs vara till följd av mordet på Gustav III, 1792 | REHNSTRÖM, Anna Brita (I0126)
|
| 40 | Nils Kristensen was born in Eidskog, Norway in August 1815 to Christen Hansen and his mistress, Olia Hansdatter. Anne Hagensdotter was born in Eda, Varmland, Sweden in 1812. Nils worked most of his life as a woodsman, but earlier in his life he was a soldier. During his service, the Crown-Prince Carl came to inspect the army. Carl later became Carl XV. The prince asked the Norwegian general if there was a soldier he could wrestle with. So the general called upon Nils. Nils was a tall man over 6 feet. He went up to the prince and saluted him and then they began to fight. Nils backed off of his strength at first, and the prince asked Nils to wrestle as he would with his other friends. So it was not long before the prince was floundering on the ground. When he got up, he told Nils, "That was good my boy!" Nils died in Eidskog after a fight on December 23, 1848, leaving Anne with four little boys, ages one to seven, and they were very poor. After some time, Anne and the oldest son, Hans, began work at the Eda Glasbruk just over the border in Sweden. The other boys were left to spend all day alone at home. When they turned seven, the other boys were allowed to work at the glass factory as well. All four boys (Hans, Christian, Anders and Olaf Nilsen) turned into Master Glassbowers at Eda Glasbruk (Glassworks). They added the "Kraft" to their name at Eda because of all the other Nilsens at the glass factory. Anders Kraft left Eda to become the Master Glass Blower at Skruf Glassworks in 1897. Hans and Christian stayed at Eda where they raised their families. We know that Olaf and his family came to America on August 12, 1887 arriving in Pittsburgh, PA on the ship the SS Angelo. Traveling with him were his wife, Selma; daughter, Elen Aurora Dagmar; son, Albert Franz Napoleon; and son, Richard Kristen Isador. Selma died en route and was buried at sea. Elen, just fourteen years old, was separated from the family at the dock in New York and was never reunited with her family. | KRISTENSEN VILSBERG, Nils (I0048)
|
| 41 | ockenman o bonde på Fleminge, Ö Husby. Sina sista år bosatt i torpet Knapptorp på Kjörtlinge ägor. | JÖNSSON, Sune (I123)
|
| 42 | Prost i Tuna | KAXE, Prost Olaus (I0062)
|
| 43 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | BORGGREN, Korpral S. (I48)
|
| 44 | Some of the ancesters of my wife were connected to Swedish glassworks. Some of them came from Würtemberg; Heinrich Balthazar Greiner, born 1719 married 1739 Susanna Catharina Eder, born 1716. At that time he was employed at Liemersbacher Hütte. They had 8 children in Liemersbach and Liemensklinge (Sulzbach an der Murr). In 1755 the family moved to Sandö glassworks in Sweden. I would like to know more about their ancesters and also about the family name Ditzler. This family was also active in several Swedish glassworks during the 18th century. | EDER, Susanna Catharina (I0087)
|
| 45 | Son till kronolaxfiskaren vid Dejeforsen Erik Olofsson Spak ( farbror till kh i Grava Andreas Erici Uranius och km i Ullerud Christohorus Nicolai Uranius) Stud. och i Wittenberg 1616 i Uppsala 1610. Kyrkoherde i Leksberg, Skara stift. Riksdagsman 1623 Han var 1651 ägare av skattehemmanet Algå i socknen med samma namn. År 1663 fick änkan rättens bekräftelse på köpet av 1/3 mtl skatte Åsebol, Älgå, som hon i sin tur sålt till sin dotter Anna, som "tillträngde" denna gård i sin "ensörjande" belägenhet. Under Hannibalsfejden 1644-1645 råkade västra Värmland illa ut, och Arviktrakten gick heller inte fri. P.U. fick efter krigets slut gottgörelse för att han "haver uts´tått stor gästning och besvär av krononens krigsfolk uti denna fejdetiden" då trupper "legat där stilla i någre veckor" Även fienden uppenbarade sig, skövlade på ömse sidor om Arvika prästgård. I ett kyrkoinventarium i A. är antecknat att kyrkobibeln "blev bortkommen i Hannibalsfejden då dns (herr) Petrus blev fången." Källa: Karlstads stifts Herdaminne 3:304 Petrus gifte sig med Margareta Norenia, dotter till Prosten Erlandus Gudmundi och Anna Kax. (Margareta Norenia föddes den 11 Maj 1600 i Nor,.) | URANIUS, Petrus E (I0065)
|
| 46 | Sonen som notisen gällde hette Jörgen Jörgensson Sture(Stuhre). Hittade honom i gmr, Stubba rote, nr 119. 16 års tjänstgöringstid. Kommenderad till Finland 1757 enl GMR 1751-1757. Hans namn i första rullan skrevs Giörgen Giöransson Stuhre. | JÖRGENSSON STURE, Livgrenadjär Jörgen (I0253)
|
| 47 | Strömnäs, Gudmundrå | STRÖMMER, Olof (I0084)
|
| 48 | Sven Håkansson Rudeen. Ur Karlstads stifts herdaminne: Karlstads skola och gymn. stud. i Uppsala 1688 18/9. Prästvigdes 1694. Kallad till komminister i Dalby, Komminister i Karlstad 1699. Kollega vid Karlstads skola 1702 10/8. Domkyrkosyssloman i Karlstad 1710 och tillika v. pastor därst. 1711. Kyrkoherde i Brunskog 1713, tilltr. 1714 1/5. Respondens på prästmötet 1697. Opponens 1712. Predikade på prästmötet 1718. Död i Brunskog 1728 27/8 (begr. samma år 3/11 av superintendenten). I Brunskogs dödsbok står egendomligt nog att begravningen utfördes av "ärkebiskop Joh. Steuchius". Denne blev ärkebiskop först 1730 vilket visar att avsevärd tid kunde förflyta innan notiserna överfördes från kladd till de renskrivna minestrialböckerna. | RUDÉEN, Kyrkoherde Sveno Haquini (I0028)
|
| 49 | Sörby ägor | SÖDERMAN, Lifgrenadjär Olof (I0258)
|
| 50 | Till Sandö Glasbruk i Nora kom år 1755 glasblåsaren Mäster Johann Heinrich Balthazar Greiner från den stora kända glasblåsarsläkten Greiner i Württemberg. Han var hyttmästare på Sandö och även på Sophiendals Glasbruk i Los (Loos) socken. Här finns också gamla glastillverkarsläkter som Eder och Meyer från området Neulautern i Württemberg. Här kan ni läsa om Brukspatron Olof Sjöberg i Berga Bruk som 1809 klagade vid upprepade tillfällen över sina uppstudsiga glasarbetare som han såg vara "...ett alldeles elakt folk,...." | GREINER, Hyttmästare Heinrich Balthazar (I0086)
|
| 51 | Tog värvning som livgrenadjär för Vreta klosters kompani i Östgöta Regemente. Flyttade 1777 från Flistad sn till Gammalstorp [nr:23] i Björkeberg sn (Östg), och våren 1807 till Västervik i Godegård sn (Östg), samt 1810 till hans nybyggda Gammalstorp i sistnämnda sn. Död i lungsot (tuberkulos). Jag söker föräldrarna till Lars Gammal. Soldat i Björkeberg,Gammaltorp. Han blev antagen som soldat 1777-01-10(generalmönsterrulla 1777-1780) och kom då från Flistad enl Björkeberg A1:3 s 42. Han gifter sig i Björkeberg 1778-01-04 och i vigselnotisen anges hans namn till Lars Jöransson Gammal. (Björkeberg E:1 s 242) Att han är född i Kristberg anges i alla hfl framåt i tiden men datum varierar. I soldatregistret står det 1754, men i Björkeberg 7 Jun 1753.(Björkeberg A1:2 sid 41) År 1807 flyttar han med familj till Godegård och här anges hans födelsedatum till 24 Juni 1750(Godegård A1:5 sid 601) | GAMMAL, Lars (I0252)
|
| 52 | Trädgårdsdräng vid Lövestads kungsgård | NILSSON, Trädgårdsmästaren Bengt (I10)
|
| 53 | Älskarinna | HANSDOTTER VILSBERG, Olia (I0115)
|
| 54 | Ö Tybble | JAKOBSSON, Hemmansbrukare Anders (I0266)
|
